”Ignorance is bliss” är ett engelskt ordspråk, som fritt översatt betyder ”okunskap är salighet”. Det man inte vet, behöver man inte oroa sig för. Det är faktiskt ett bra ordspråk, men som jag genom åren varit otroligt dålig på att följa. Men för att nämna ett annat ordspråk – sent ska syndarn´ vakna – så med åren har till och med jag blivit klokare 🙂


Under förra året fotograferade vi mycket ”officiella” foton, och att få energi kvar att grotta ner sig i sitt eget fotande var en omöjlig uppgift. Bara stoppa kameran i bilen och sticka dit näsan pekar är ljuvlig. Det behöver inte bli så himla bra bilder. Känslan att få ge sig hän är så skön, och framför allt så ger den kraft. Så för några veckor sedan stack vi ut och bara tankade sköna känslor och goa´bilder.
Egentligen är denna bild alldeles för rörig för mig. För mycket ”bös” överallt i fotot, men jag gillar den ändå. Det är färgerna som ”drar” i mig….


Jag hade en lite gnagande känsla av oro i kroppen när vi åkte ut, att allt inte stod rätt still, då jag dagen innan haft en liten febertopp. Men jag mådde ju bra! I efterhand undrar jag om det är efterhandskonstruktioner, men det var som att det fanns ett sandkorn av tvivel någonstans som inte gick att skaka bort. Men att oroa sig tar ju bara energi. Inte min pryl… 🙂


I två hela dagar fick jag må gott, utan sandkorn 🙂 En sketen vanlig tisdag stämplar jag ut vid fyratiden på jobbet, och fyra timmar senare ligger jag på NÄL med 40 graders feber. Då var jag inte så jättepigg kan jag säga 🙂 Man blir glad över vår svenska sjukvård som i mitt läge fungerade alldeles perfekt. Med undantag för en liten hemresa samma natt fick jag kampera på NÄL några nätter.
Jag beundrar Terje som fick tillbringa två 7-timmarspass i ett väntrum med en hustru som var lite för dålig för att vara underhållande. Hans lugn och enkelhet gör underverk, för jag behövde honom verkligen vid min sida dessa timmar. Det kom inte så mycket vettigt ur min mun då, tror jag i alla fall – minnet sviktar lite. Men för att ta ett citat till, så är ”skratt den bästa medicinen”, och den får man med Terje 🙂 Jag tror att vi är otroligt bra fånga stunden när läget är ”akut”. Vi har varit i några skarpa lägen i vårt liv där livet skakat riktigt ordentligt. När man då hamnar på NÄL och veta att man är under bra vård, gör att man inte är speciellt orolig. Och vi skrattar faktiskt jättemycket och bär oss rätt dumt åt. Kan berätta om ni vill, men inte här – blir troligen idiotförklarad 🙂

Sedan fick jag några riktigt sköna skratt sista natten på NÄL när ”dementa Doris” (som förstås heter något helt annat) gjorde entré. Jag skrattade absolut inte åt henne, jag kände verkligen med henne. Men det hände incidenter under kvällen som gjorde att jag fick dyka ner under filten och gapskratta. Jag tackar för era fina mess Mikael och Helena 🙂 Fulskratt är inte fint, tro mig – men det var vad som hände under Olsens filt 🙂 🙂 🙂

”Skägget gör inte filosofen” säger man också, så ta detta inlägg för vad det är. En numera pigg fru som är otroligt glad för sin man och sina fina vänner 🙂

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.