När man ser sig själv på bild och inte känner igen sig, då är det illa 🙂 Det har blivit några frisyrer genom åren.
Jag gillar att titta på ”Say yes to the dress”. Det är så kul att se olika modetrender, olika personligheter och hur man ser på personen när de träffat rätt och hittat ”sin klänning”. (Och en alldeles utmärkt sysselsättning när man kommer hem från jobbet och är lite trött…)
När jag och Terje skulle gifta oss hade vi en träff med prästen först. Det var lite formalia som skulle gås igenom. Vilka vigsellöften man skulle ha till exempel. Jag kan säga att prästen var hundraprocentigt säker på att vi skulle välja ”tager du” – men tji fick han! Det finns nämligen en annan variant som ser ut såhär:
Jag vill älska dig, dela glädje och sorg med dig och vara dig trogen tills döden skiljer oss åt. Vi valde den eftersom vi tyckte den var personlig, och kändes mer innerlig. Det kändes bättre att prata direkt till varandra än att bara upprepa vad prästen säger. Så långt allt väl.
Inför vigseln så övade vi så att vi skulle kunna dessa rader utantill. Första gången vi skulle repetera så sade jag ”Terje, jag vill älska med dig, dela glädje och sorg med dig…” Sedan var det kört. Tro mig, jag vet vad som menas med ”freudiansk felsägning” 🙂 Jag tog epitetet till en helt ny nivå. Varenda gång vi övade, så var det som att det inte gick att säga rätt 🙂 Vår präst var dessutom rätt så ”högkyrklig”, och hade väl svimmat om jag sagt fel… 🙂 🙂 🙂
Hur det gick? Jodå, jag sade rätt i kyrkan, men jag fick lägga all min koncentration gick på att få att till korrekt ordföljd 🙂
Jo, jag har älskat med Terje och resultatet blev denna lilla raring som sitter på min arm. I dagarna är det 35 år sedan hon anlände, och nästa år firar jag och Terje dessutom 35 år som gifta. Ett korallbröllop som kommer att firas på Tele 2-arena i Stockholm med Greenday på scenen. Livet. Glöm inte att leva det. (Och framför allt, att älska med 🙂 )