Jaaaaaa! Jag vet! Det är inte Dan Hylander på omslagsbilden.. 🙂

Så var det den där hysteriska veckan i juli ja. Först 130 mil i en bil runt södra Sverige. Sedan hem till Åmål, tvätta kläder, för att sticka iväg på nytt. Låter det tokigt? Det var precis vad det var – men så himla kul! 🙂

Fredagen i allsångsveckan så packade vi alltså bilen igen och stack iväg till Falkenberg med några kompisar. Varför då? Löptävling förstås 🙂 Vi hade fått tips om att Falkenbergsloppet var en suveränt rolig tävling, så varför inte testa den? Vi kunde ju samtidigt umgås med ett väldigt skönt gäng människor, så det var ingen tvekan om vad vi skulle göra.

Så fick vi reda på att Dan Hylander skulle uppträda på en liten krog i närheten. Ville vi komma ner en dag tidigare? Ja. Jo. Fast inte för att lyssna på Dan Hylander. Så bra är han inte… 🙂 Och så fel jag hade 🙂

Vi bestämde oss i sista stund för att hoppa med på denna konsert, och åkte iväg till fiskekrogen där Hylander höll hus. På vägen dit så ser vi en magisk solnedgång…


Det var bara så himla vackert att kameran gick varm där en stund. Jag stod och funderade lite på min komposition av bilden, tyckte inte riktigt att jag fick till det…


…och då kliver karln rakt in i bilden. Bara att trycka av… 🙂

Såhär såg gruppen ut framifrån…


Konserten hölls utomhus, och tack vare att jag satt välklädd under en filt tätt-tätt ihop med Terje så kändes det riktigt gott. Jag blev riktigt imponerad utav Dan. Skitbra konsert, och framför allt ett mellansnack som höll högre nivå än de flesta konserter jag varit på. Ibland är det tur att man följer magkänslan…. 🙂

Lördagen var det då dags för Falkenbergsloppet. Det ösregnade under dagen. Jag hade givetvis med mig för lite kläder, trodde inte att det behövdes – det är ju sommar ju…
Tävlingen gick riktigt bra, men jag sprang kortare distans än alla andra. Och i mål gick jag 🙂

Jag ställde mig med de andra för att vänta på Terje som sprang en mil. Det skulle ju vara så kul att fota honom när han går i mål. Våra vänner hojtade att ”nu är han på gång”. Samtidigt säger speakern ”där kommer Robert Wells”. Vad hände? Jo, jag fotade inte någon, för kameran bara gick fram och tillbaka och jag kunde inte bestämma mig åt vilket håll kameran skulle peka  🙂

Men Tomas Tgoe hann med…


Jag har snott den från Terjes Instagram, så kvalitén är sådär. Men vi frotterade oss bland kändisar denna helg – så mycket är klart… 🙂

Efter loppet….


…en himla välförtjänt skål!

Kvällen tillbringades på en helt brutalt speciell pizzeria vid namn Lilla Napoli (Instagram: lilla_napoli) Det går inte ens att förklara denna pizzeria, den måste upplevas. Följ dom på Instagram och få dig ett gott skratt 🙂

Jag har släkt i Skåne, närmare bestämt i Landskrona, och träffar dom inte så ofta som jag skulle vilja. Så på söndag så var det dags att trampa sulan i plattan igen… 🙂


Det här är Landskrona för mig. Alla de gamla kranarna från Kockumsvarven. När jag ser denna silhuett blir jag alldeles varm i magen. Jag får minnen från barndomen och alla somrar i Skåne. När jag åker till detta landskap får jag inte känslan av att åka bort, utan faktiskt hem. Hade jag inte träffat en viss Herr Olsen hade jag nog bott i denna stad eftersom jag sökte mig hit i början på 80-talet… 🙂

Vi njöt av släkten där ett par timmar, och är så glad att jag åkte ner till dom. Efter några timmar fick vi bryta upp för nästa grej på agendan. Sommarens höjdpunkt. Vadå för nåt?


Vi åkte iväg till ”Vallarna” och såg på Dag-Otto och company. Nu var det ju inte Dag-Otto, utan istället Fabian Bom, och det här var faktiskt sommarens höjdpunkt! Jag som egentligen avskyr dessa program älskade detta! Gissa om jag ska hit nästa år! Jag kommer att ha helt nya tankar på vissa ordspråk från och med nu tack vare Annika Andersson, som hade brutal timing!
(Anfall är bästa förslag, smälter som snor i solsken, än är inte siste idioten flådd, Ullabrittisk, bränt barn spyr i elden, så nära schabblar ingen hare, föder påven levande barn? Vill du smaka på ett ålahövve?) Det var bara en bråkdel av hennes repliker, och det var länge sedan jag skrattade så himla gott! Så ja! Nästa år ska jag hit! Jag. Är. Såld. 🙂 🙂 🙂

Jag vet inte om det är fler som är funtade som mig, men jag har lätt för att ”finna mig” när jag är bortrest. Att vara borta blir liksom det nya ”hemma”. Fast på måndagen var vi i alla fall tvungna att bege oss hem. Vi behövde bara mellanlanda på några ställen först. Vi började på Morups tånge, utanför Falkenberg…


Riktigt vackert ställe! Blåste som tusan bara, men det var det värt!

Fick äntligen fram mitt fish-eye, som vilat skamligt länge i min fotorygga… 🙂 *skäms lite*  🙂


Varje gång jag fotar med detta objektiv och ser resultatet, så funderar jag på varför jag inte använder det mer. Korkat? To deeee! 🙂

Objektivet är inte så barmhärtigt när man fotar porträtt. Näsorna kan bli väldigt framträdande. (Hm….kom att tänka på att andra kroppsdelar kan bli större också, kan vara bra att ha i minne om man vill ha större ”framsida” 🙂 🙂 🙂 )


Fast här blev det väl i alla fall bra?! 🙂

När vi är ute och åker, så brukar vi med jämna mellanrum ta småvägar hem. Man får se så himla mycket mer, och det är vanligtvis betydligt mer upphetsande vägar att åka så än på en Europaväg…


Utav goa´vänner har vi hört mycket om kitesurfning som sker mycket runt Falkenberg och Varberg. Det var riktigt häftigt att se, och hundan så fort det gick! Däremot var det riktigt svårt att fotografera…

Sista stoppet innan herr Olsen tvingades till en shoppingrunda i Kungsbacka, var att stanna på Tjolöholms slott….


…där utsikten var imponerande! Det är faktiskt sådana här typer av foton som jag gillar mest. Inte en massa saker som stör i bilden, utan bara raka, rena linjer. Och så var  det det här med horisonter… 🙂

4 reaktioner på “När man fångar Dan Hylander på bild av misstag… :-)”

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.