Efter att vi hade fotat Daniel och hans grafittivägg, så tittade vi upp på himlen – och konstaterade kallt att nu var det Tigersprångshimmel. Vi vände alltså bilen åt andra hållet, och tog en sväng dit. För mig är det som att kunna andas frisk och ljuvlig luft att komma dit.
Varför är jag så sur på Kamprad då? Han har förstört för oss fotografer :-)! Så fort det är en bild som blir ”för vacker”, så brukar vi med fotointresse kalla det för en ”IKEA-bild”. Vad vi också menar med detta begreppet är också att det är en dussinbild. Fast egentligen, hur kan man tröttna på solnedgångar? Det ÄR ju vackert!
Hur det ser ut vid Tigersprånget? Såhär!
På nåt sätt blir himlen mer framträdande därute, och färgerna blir så starka. Faktum är att jag ofta måste dra ner på färgerna när jag fotat där. Ni skulle tro att jag fejkat annars…
Att få följa solnedgången är urläckert från Tigersprånget i och med att man står så högt upp.
Denna gång var den faktiskt inte så färggrann – men ser ni molnen? Gör hela bilden!
Om ni frågar mig om mina smultronställen i Dalsland så kommer jag definitivt att nämna detta ställe. Hm, ha! Nu tror jag att jag kom på ett blogginlägg till 🙂 🙂 🙂
Annars då? Börjar se ljuset i tunneln efter en oerhört intensiv period. Har inte haft många minuter i almanackan ledigt. Ni vet när man spänner bågen sådär lite extra, fast man egentligen varken vill eller orkar. Så har det varit sista tiden. Men har avsagt mig en del saker nu, och har bestämt mig för vissa saker i höst – som kommer att bli synliga i slutet på året. Men det tar vi då 🙂 Så det kommer att lugna ner sig betydligt. Och då ska jag börja fika igen! 🙂
Har också så himla svårt att ljuga, och det försätter mig i knipa ibland – det gör att jag inte kan säga nej. Men nu känner jag att det är nog, och kommer att ha en rätt så tillbakalutad attityd framöver. Gött!