Vi har nyligen haft besök av Ostindiefararen Götheborg. Mot min vilja måste jag säga att jag blev så grymt imponerad av denna skuta! Stor, vacker och oerhört pampig!
Men det är bäst jag börjar från början. Denna skuta skulle anlända helgen efter bluesen, vad var det för märkvärdigt med denna båt då? Att den var stor och mäktig förstod jag, men så jäkla märkvärdigt kunde det väl inte vara?
Dagen innan den skulle anlända var vi och fikade med goa´vänner. När vi fikat klart, funderade vi på vad vi skulle hitta på resten av dagen. ”Båten är ju i Grums, ska vi…???” (Låter helt skruvat va? Lite groupie/stalkertendens? 🙂 )
Vi stack i alla fall iväg rätt omgående. Älskar att åka på vägar där jag aldrig varit förut. (Erkänner dock att ”vägar” var att ta i på vissa ställen. Fanns ställen som inte sett en människa, än mindre en bil – skymtade en kille med banjo i ögonvrån också…)
Som vi hade förstått skulle skeppet avsegla från Grums till Åmål på lördag förmiddag. Vi följde den på webben. Jajemen – den var på väg. Var ska vi genskjuta den? Gaperhults hamn på Näset var första stoppet. Där måste vi se den! Gjorde vi inte…
Lång historia kort, vi gjorde ett antal nerslag på vägen mot Grums utan napp ( 🙂 ). Men vi fick se lite annat istället….
Den flög över ett fält och hovrade efter ett byte. Häftig värre! (Ni ornitologer därute får gärna artbestämma här. Jag har inte en susning..)
En sista koll på webben visade att båteländet hade vänt tillbaka till Grums, och vid det laget hade vi helt enkelt bestämt oss. Vi skulle se båten ”no matter what”! Ungefär vid samma tidpunkt hade jag börjat fundera på hur dålig min kondis var. Vi hade ju gjort ett antal stopp på vägen, fått gå en bit för att komma ner till till Vänern. Och jag var så trött, så trött. Försökte komma ikapp Terje som älgade iväg, men det gick inte. Orkade inte gå ikapp. Jaja..nåt att ta tag i på semestern!
Till slut hittade vi henne i alla fall. I hamn. I Grums.
När vi kom hem var det lite masigt att ta sig upp för trappan, men hade väl lite för lågt blodsocker. På med käket! Fast det var liksom nåt som inte stämde. Fast det är klart, när det visar sig att man har 38.4 i temp kanske man inte springer upp för 3 trappor… 🙂
Söndagen skulle hon anlända. Febern låg stadigt på samma nivå. Men jag var så förbannat trött på att inte kunna styra min kropp, så jag struntade i det. (Ja, jag är stönig. Men jag vet vad jag och min kropp klarar av. ) Eftersom jag nu även var lite öm i magen begrep jag att jag skulle ”åka på” ett läkarbesök. När JAG var redo.
Vi har bekanta som bor på Höganäs, så vi frågade helt fräckt om vi fick våldgästa dom en liten stund…
Man börjar förstå hur stor hon är…
Vi bildbehandlar våra bilder i ett program som heter Lightroom. Billigt, enkelt, går snabbt. Man har i sista uppdateringen lagt till möjlighet att ta panoramafoton…(ett tips, klicka gärna på bilderna, då får ni dom i större format.)
Är det läckert, eller är det läckert???! Lite lätt beroendeframkallande dessutom. Man vill hela tiden testa om det funkar.. 🙂 Det gör det!
Det var så oerhört många båtar som mötte upp. Trodde inte många skulle ge sig ut, det var ungefär 10-12 m/s vid detta tillfälle. Jag hade aldrig gjort det!
Jag må ha en mörk hårfärg, men insidan måste vara blond. (Eller yr av febern… 🙂 ) Det var ungefär här jag sade till Terje: ”Vad tror du om Kungsberget, vi kan parkera vid Netto..”
(Ni som inte är från Åmål, vi pratar om centrala delen av staden 🙂 )
Parkera mitt i stan, när man väntar sig en anstormning av folk? Vi parkerade INTE vid Netto.
Mäktigt eller hur? Och panorama igen…
Det var väl jag, Terje och någon mer som hittat dit…(hörde siffran 30.000 på tre dagar. Jag tror på den.)
Jag vet att dom har säkerhetsselar, jag får ont i fötterna av att se dom ändå..!
Finn ett fel i denna… 🙂
De rättade till det sedan. Vadå? Kolla vimpeln – texten ser lite fel ut va?
Ungefär här var det dags för mig att vika ner mig. Vi åkte hem. Käkade, och drog till pensionat NÄL. Och var hemma nästa morgon.
Mina goa´vänner i Tilt photogroup hade på söndagen varit ute och testat mörkerfoto på skeppet. Av förklarliga skäl var jag inte med. Men har en karl som förstår att jag behöver luftas även om jag skulle få sitta i en bil. För det var inte så mycket fart i kärringen nu….
…men hon klämde iväg ett par bilder. Utan nån som helst energi. Uppskattade närvaron av himla goa´vänner mer. Och behövde den så väl! Jag tror att man tillfrisknar minst lika mycket av frisk luft och go´energi. Det är saker som tillför kraft!
Så kom då tisdagen när Götheborg skulle köla med någon annan. Om jag orkade hade jag tänkt be att få bli ”luftad”, och kanske ta en tripp till Örnäs. Där kan man sitta i bil och fota. Men så blev vi uppringd av en kompis som skulle ut med sin båt. Ville vi med? Ja, det ville vi!
Hon skulle göra salut vid avgång. Vi hade hört saluten (från land) när hon anlände så jag visste ungefär hur det skulle låta. HA! Det lät annorlunda på sjön. Ändå kom det en kille på vattenscooter och förvarnade oss. ”Inga problem – vi vet. Vi hörde det häromdagen!” HA! Ni ser att de håller för öronen. Det finns en anledning till det…!!
Det lät mer ja….
…här är mitt kort från första saluten. Kan meddela att fru Olsens trosor skiftade färg i samband med den första saluten. Herreminje!! Nästa gång kommer jag inte att vara så kaxig!
IKEA-varning på bilden, men visst hundan är det vackert?
Det var många som följde henne på avfärden också, så även vi. Sjöräddningen tyckte kanske att vi körde lite väl sakta vid nåt tillfälle – han vinkade så glatt till oss då.. 🙂
Det var en båt som sa till en annan;
”va du va stilig Vi borde borda varann,
Gjorda för varann och köla lite grann,
Som bara båtar kan”
Badda bam bam bam bam
Badda bam bam bam
Andra båten sa;
”klart att jag vill va
Med och kryssa
Kyssa din stiliga för,
I en stillsam slör,
Vi varann förför
Som bara båtar gör”
Badda bam
”Och när det blir lä
Ja, då kan vi klä av oss seglen
Ligga en stund vid en boj,
Skepp o’hoj
Gnida vår fernissa lite grann och fnissa,
Kasta (t)ankar
Bli lite vågade, ha lite skoj,
Oj, oj, oj!”
”Och hur vi sedan få
En och kanske två egna små jollar,
Jollrande efter på släp
I ett navelrep,
E en hemlighet,
Som bara båtar vet”
Badda bam bam bam
Badda bam bam bam
”Vi kan lägga till I äktenskapets hamn,
Vid en brygga,
Bygga ett båthus som vi kunde ligga I,
Och tjära ner varann’
Som bara båtar kan”
Badda bam bam bam
Som bara båtar kan
Badda bam dam bam bam
Underbar text och musik: Robert Broberg