Jag klär mig aldrig i rött och blått – jag gillar inte kombinationen. Häromdagen blev jag påmind om varför 🙂 Alltså, det är inte vackert. Nån militärdress i rött?! Denna bild togs i högstadiet, och den sattes ut i fönstret hos lokala fotografen. Inte populärt hos hormonstinn tonåring kan meddelas 🙂 (Däremot tydligen någon liten hormonstinn ung man har jag hört i efterhand 🙂 ) Bilden är tagen före 1974. Det var det året min pappa gick bort. Den där bakgrunden som fotografen hade hängde med några år vill jag minnas – det är många familjer i Åmål som stått där. I efterhand kan jag gilla dessa ”uppställda” bilder. Det skulle vara roligt att se hur andras bilder på familjer ser ut. Hur ”uppställda” är ni på en skala? 🙂
Ändå är det ju så att dessa bilder är ett härligt tidsdokument från ens barndom. Man kan se trender i mode som både kommit och gått, och kommit tillbaka. Men vid min gud – inte röd militärdress 🙂
Annars verkar ju brunt vara modefärgen eftersom resten av familjen har de färgerna på sig. Jag kan känna ett visst vemod när jag ser bilderna. Att man inte var klokare och passade på att fråga lite om mammas och pappas barndom. Jag vet en hel del om min mammas sida av släkten eftersom hon blev gammal, och jag kunde fråga henne. Pappa däremot försvann ju tidigt så hans liv är lite av ett blankt papper för mig. Jag vet däremot att hans barndom lämnade en del att önska. Han hade det tufft, vilket gjorde honom rätt sträng som förälder.
Men som sagt – en bild jag är jätteglad att ha – nu i efterhand 🙂
