Många fick precis som mig en välbehövlig och lång ledighet. (Inte alla, jag vet 🙂 ) Som tur var har vi medmänniskor som står ut med att jobba på obekväma arbetstider för att hjälpa de som inte själva orkar. Jag har varit där själv. Alltså jobbat på obekväma arbetstider. Det gick för det mesta bra även på storhelger, känslan de dagarna brukade vara lite speciell. Fast det var två dagar som man inte gillade att jobba. Julaftons kväll – då gick man ju hemifrån när allt det mysiga skulle börja – det var lätt att tycka synd om sig själv då. Nyårsdagens morgon var heller inte så kul, men det var mer av anledningen att jag då inte hade egen familj – det var rätt mycket hålligång med vänner. Man kunde vara lite trött nyårsdagen, om man säger så… 🙂
Under de här långa ledigheterna brukar man ju först bara ”hämta hem sig själv”. I år känns det som att de flesta människor gick på reserven. Jag är övertygad att all brist på sol har gett oss brist på en massa ”bra-att-ha-vitaminer” som kroppen behöver. Nej, jag vet. Det är inte vetenskapligt bevisat. Jag tror det ändå 🙂
När jag kände att jag var någorlunda ikapp med min energi, och i år tog det lång tid – så började jag med det som blivit liggande.
Vad det är? Scanna foton 🙂 🙂
Detta är mitt klasskort från sjunde klass. Det är inte vackert någonstans. Då tänker jag mest på fotografen. Hur kunde han undgå att se skuggan under min haka? Jag ser ju ut som att jag har skäggväxt, eller ska vikariera för tomten. Gode tid. Resten av tjejen är inte så mycket att göra åt 🙂 Det jag mest kommer ihåg från denna bild är att jag hade hormoner som levde rövare i mig. Som sagt sjunde klass och tonåring. I mitt fall gav det utslag i min lugg, som levde ett liv separat från andra delar av kroppen. Jag skulle ha kunnat tjänstgjort som afrofrisyr. Fast bara i luggen 🙂 Därför åkte luggen bort med ett saxklipp. Och jag trivdes med det 🙂
Förresten, ni som kanske tycker att jag kunde spara ner mitt hår någon gång. Här ser ni varför det inte händer 🙂
(När jag fyllde 60 i somras var det en vän som höll ett tal till mig. Hon kom och hämtade mig varje morgon på väg till skolan. Då kom jag gåendes i pyjamas, och hade ungefär en halvtimme till skolstart. Hur orkade hon? 🙂 🙂 🙂 Fast jag har bättrat mig på den fronten 🙂 )