Rätt så nyligen var jag på NÄL i Trollhättan för lite tester. Jag hade turen att träffa på världens goaste syrra, som jag hade tät kontakt med under dagen. Vi kom fram till att vi hade samma intresse vid sidan om livet, löpning. Jag kommer inte ihåg vem av oss som sade det först, men det gamla uttrycket ”man ska inte förhäva sig” kom upp. Kommer ni ihåg det? Man hörde ofta uttrycket förr. Vi kom fram till att det måste vara lite svenskt. Att inte kunna klappa sig för bröstet och säga att man gjort något bra. För några år sedan var det otänkbart att man skulle tala om för andra att man presterat något utöver det vanliga, men det känns lite som att det tänket har ändrat sig i takt med att yngre generationer dyker upp 🙂 Gillas skarpt.

Jag vet på ett ungefär vad jag går för (tror jag), men att säga det högt – det fungerar inte så bra. Man vill ju inte förhäva sig.. 🙂 🙂

Jag har några speciella personer i mitt Instagramflöde. De gör ofta min dag, troligtvis utan att de vet om det.  De är befriande ärliga på ett sätt som tilltalar mig mycket. Och de gör det utan att de förhäver sig 🙂 Det som är gemensamt för dessa personer är att de är trygga i sig själv, och därmed inte behöver bevisa något vare sig för sig själv eller andra.

Hur gör du? Klarar du av att klappa dig för bröstet, och vara trygg i det? Skulle gärna vilja veta, för jag tror att vi behöver öva på att tala om vad vi är bra på. Vi kanske skulle må bra av att ändra på våra tankesätt?
Du ska inte tro att du är något blir istället Du ska tro att du är nåt! Visst är det otroligt befriande att läsa?

Hälsar Maria, som är rätt skaplig på att fotografera träd, göra sin omgivning glad och har en hel del skön humor 🙂

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.