De som följer mig på Instagram tror förmodligen att jag inte gör något annat än att träna löpning. Inget kunde vara mer fel. Livet består av att hålla en balans, tycker jag. Det får inte bli för mycket av nåt. Fast jag har upptäckt att sedan jag började träna löpning har ”promenader” försvunnit från ”agendan”. Fötterna rör sig liksom ändå ett antal gånger i veckan, fast i lite snabbare tempo.

Däremot tog vi en ordentlig promenad runt i Åmål för några veckor sedan. Och det var så gott att göra det. Kan faktiskt inte komma ihåg när jag gick ut en sväng, och samtidig hade kameran på höften. Tanken med promenaden var egentligen att röra sig en liten sväng, men jag tror att vi gick över en mil till slut… 🙂 I svinkallt och blåsigt väder. Fast då känns den där soffan ännu mer skön och välförtjänt när man kommer hem!


Träden vid Kulturmagasinet är magiska. Jag har fotat dessa tidiga morgnar, vid solnedgångar. Det kvittar vilken tid på dygnet det är, de är bara läckra! (Och på kvällen lite läskiga faktiskt…)


Varför tycker man så himla synd om fåglar som är ute på vintern? Även fast det är skräniga måsar?

Det känns att jag tappat en del mark i mitt fotograferande. Under 2018 vande jag mig av med att bara låta kameran hänga med för att ladda mina egna batterier. Promenaden gjord att jag kände hur viktigt det är att vänja mig vid att ha den med. Det sista halvåret har varit en ögonöppnare för mig för vad som gör att jag laddar mina batterier, och vad som laddar ur dom. Musik är rena rama energikicken, helst i hörlurar. Jag får stänga av världen runt mig och bara fundera. Relativt ofta ser herr Olsen sin fru (jag alltså 🙂 ) dansa runt i lägenheten till nån låt (som ju han inte hör.. 🙂 ) Han kan förresten behöva lite extra omsorg, för det är ingen vacker syn 🙂

Dessa bilder är verkligen inte speciella, tvärtom de är rent dåliga. Men för mig som tog dom är känslan lite annorlunda – jag minns ju hur hur bra jag mådde…


Denna bild kanske passerar nålsögat som relativt hyfsad. Eller… 🙂 Färgerna är ju okej i alla fall 🙂

De saker i mitt liv som skulle avslutas under hösten 2019, och början på 2019 är avklarade nu. Jag håller på att fundera på om jag tycker det är bra eller inte. Har man varit van att gå på turbofart är det svårt att bara ställa om. Ens personlighet spelar in tror jag, och i mitt fall så behöver jag nog lite utmaningar. Fast det tar vi i nästa steg. Jag testar att nöta på soffan ett tag till. När jag inte tränar löpning alltså 🙂

Eller dansar för herr Olsen… 🙂 🙂 🙂

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.