Pension? Hur känns ordet? Smaka på det. Visst känns det lite angenämt att kunna vara ledig varje dag utan att ha några som helst krav på sig?
Jag har alltid sagt att jag inte ska jobba en dag efter 61 års ålder. Fast det var innan jag började titta på mina pensionsavier. Så nu jobbar jag tills jag är 65, men inte en timme efter det datumet 🙂 Under min julledighet har jag funderat lite på min framtid av olika anledningar. Främst för att jag faktiskt gillar ”å grönne” 🙂 🙂
När jag hade funderat några dagar, så pratade jag med Terje om min pensionsdag, och att det kanske skulle bli rätt skönt. (Kluvet förstås, jag gillar mitt jobb jättemycket 🙂 )
Säger till honom: -Visst ska det bli skönt? Svaret jag fick? -Nej, för då är vi ju gamla….
Den meningen har hållit mig sysselsatt sedan dess. Helt plötsligt förstod jag vad som menas med att leva i nuet. Det är ju nu jag ska njuta. Varje dag. Jag vet ju inte hur länge jag kommer att leva, så varför vänta och planera roliga saker tills jag är 65? (Ja, jag vet att vi gör massor med roliga saker nu också. Men det här med att gå upp på morronen och njuta av dagen är jag inte världsbäst på 🙂 ) Jag kan ju dö vilken dag som helst. Det här med att leva i ekorrhjulet och jobba 5 dagar i veckan (och lite till faktiskt) fyller sin funktion. Man får samhörighet med andra och de blir ju som ens andra familj. Man får ett ”sammanhang”.
Så jag har faktiskt tänkt om lite. Jag gillar att leva lite på tå, att alltid vara på väg. Men det är ju faktiskt nu som livet är….
….. och det kan ändra sig så himla snabbt…
På bilden? Min vackra mor, och så lilla jag för några år sedan 🙂
Foto: Terje Olsen eller Ulrika Bäckström