….eller i alla fall i mitt finger..
Efter 13 månaders väntan skulle mitt brutna finger äntligen få bli rakt. Uddevalla stad var stället där det skulle ske. Jag åker mer än gärna dit, då några av mitt livs bästa vänner bor där. Min vana trogen så bagatelliserade jag ingreppet en hel del. Jag är ju Superkvinnan. I alla fall tror jag det 🙂 Räta ut ett sketet litet finger, hur svårt kan det vara? (Tydligen komplicerat eftersom jag tydligen behövde stå i kö så länge 🙂 ) Jag är lite kluven till Uddevalla sjukhus eftersom det var där vi såg Susanne sista gången, och det har hänt att en del besök på sjukhuset där inte har känts så bra. Fast nu var jag tvungen att trycka bort den känslan. Ingreppet gick så bra som man kunde förväntat, och jag var ute efter en timme. Med ett gips som förbjöd all form av klädsel.. 🙂 Inte en chans att jag skulle få på mig kläder med den bulan, än mindre en jacka. Så det första Terje fick höra var: Du får nog köra mig till en klädaffär – detta kommer inte att funka 🙂 (Kolla omslagsbilden, och då menar jag inte den gröna bulan på huvudet, och bilden togs innan gipset, så bulan blev betydligt större  🙂 )

Efter att jag fått köpa in lite kläder så åkte vi till Susannes bästa vän och gjorde ett nedslag. Det gjorde verkligen min dag. Visst är det ljuvligt med personer där man egentligen kan ha sporadisk kontakt, och ändå bara ta upp tråden där man avslutade sist. Och allt bara känns så himla bra i magen. Detta besök fick mig att må bra under en lång tid.
Jag hade gärna stannat en stund, men det var bara att inse att det bedövade fingret kanske inte skulle vara bedövat så länge till. Så…mot Åmål!


Vi fick lite sällskap på vägen, de är rätt stora de där godingarna alltså… 🙂 Man känner sig som en liten lort när man ser dessa…


När vi är ute och åker ser vi ofta samma saker, så det här med att jag ”låter lite”, jag tror Terje är rätt förberedd – han ser nog samma saker som mig, skulle jag tro… 🙂


Det här är från Bräcke Ängar i Edsleskog. Det är ett träd som måste fotas varje gång man passerar – det är så himla läckert! Som en silhuett…

En inte så tuff fru anlände sedan Åmål. Sov på soffan i 3 dygn – men…jag har ju en rak finger! 🙂 Väldigt rak egentligen eftersom den numera är stelopererad 🙂 🙂

Kommentera