”Skräddarens barn! Ja, precis så känner jag i detta nu.
Varje dag hjälper jag företag att hitta sitt innersta och varumärkets kärna. Men när frågan då hamnar i ens eget knä, att rannsaka sig själv, då blir det svårare.
Pappa, reklamare, musiker, hemmafixare, företagare…
Nja, jag vill inte bara vara förknippad med en sak, utan gillar att pyssla med allt som gör mig glad, som utvecklar mig eller helt enkelt gör någon annan glad.
Så efter att jag grävt i mina inre och yttre lager så kom jag på vad det var jag ville prata om. Livets märkliga vägar – en positiv fjärilseffekt!

Hur kommer det sig egentligen att man är den personen man är idag? Jag har funderat på den frågan många gånger. Går det att hitta en punkt där livet tog en vändning?Allas vägar är olika, men jag är ganska säker på att en viss händelse under höstterminen i årskurs 7 banade vägen för den jag idag är.
Ny klass, nya lärare, ny skola, men framförallt nya vänner! Min underbara nya vän Bobby Svanér de la Cruz drog lite motvilligt med mig ner till ungdomsgården Huset då han visste att jag kunde plinka gitarr.
Vi startade vårt första av flera band och här fick jag även några av mina närmaste vänner för livet. Alla dessa personer som jag träffade under högstadiet är fortfarande mina bästa vänner, och det tror jag är ganska unikt! Att så många av oss fortfarande umgås och har kontakt efter så många år.
Under åren har det tillkommit många helt fantastiska personer i mitt liv, men de flesta har någon slags koppling till kärnan. Vad hade man gjort idag om man inte hade hamnat i just klass 7G2 och Bobby inte dragit med mig den där dagen? Kanske hade jag inte fortsatt med musiken? Eller så hade jag satsat mer på hockeyn? Vem vet? Kanske hade varit på samma ställe ändå, men jag gillar tanken av att det var den händelsen som gjorde att jag blev den jag idag är. Så den kör jag på!
Tack Bobby!

Mellan 2004-2011 var musiken nummer ett i mitt liv. Jag tror jag hade fyra anställningar samtidigt som mest för att kunna hålla på med spelandet och samtidigt klara mig. Tillsammans med mina bästa vänner åkte vi runt på vägarna i Europa, spelade, festade, träffade massor med intressanta och helknasiga människor och hade en fantastisk tid. Trots att det ibland var otroligt påfrestande och att man gick varandra fullständigt på nerverna så rann det av lika fort.

Åren gick och det blev dags att klippa luggen och göra något mer för mig själv. Vad ville jag egentligen göra? Jag mindes då en mässa på Karlstads Universitet jag hade varit på många år tidigare, och där specifikt en monter hade etsat sig fast. Kan än idag inte sätta fingret på vad det var som gjorde att just denna skola hade klistrat sig fast i minnet, men några månader senare antogs jag till en första intervju. Allt gick vägen och flyttlasset gick till Båstad och plugg inom marknadsföring, sälj och mediekunskap. Jag hade egentligen inte hundra procent koll på vad jag gav mig in på, men det skulle visa sig att jag hade valt helt rätt. Jag hade lätt för mig och växte otroligt mycket som människa under den här perioden.

Efter skolan hägrade en ny karriärsstart i Göteborg. Mina nya kunskaper och mitt nya självförtroende gav mig flera bra jobb som lade grunden till var jag yrkesmässigt är idag.

Innan en Rival Sons-konsert på Trädgården i Göteborg för 5,5 år sedan satt vi ett stort kompisgäng på Ölrepubliken och testade några på tok för starka öl. Mitt i dimman startades diskussionen som sedan gjorde att jag ett år senare valde att lämna Göteborg och starta upp Happy Republic i Karlstad med två vapendragare. Vilket steg! Lämna ett jobb jag trivdes jättebra på, hade bra betalt och bra förmåner, till att ge sig ut i total osäkerhet. Men jag visste att med dessa personer runt mig så skulle vi fixa det.

Mycket har hänt sedan den platta, blonda mittbenan på högstadiet, men 2017 kommer definitivt vara ett år som jag i framtiden kommer se tillbaka på och peka ut där nästa fas i livet startade. Ett ”Huset-moment” helt enkelt!

Allt i livet är verkligen inte en dans på rosor, men något jag vet är att man ska ta tillvara på och uppskatta det fina man har. För det finaste och viktigaste i livet har oftast få ta krokiga och jobbiga vägar för att komma dit. Ibland inte bara krokigt, utan även lerigt och jävligt. Men när man väl är där, blir oftast alla jobbiga minnen mindre jobbiga, och alla fina minnen blir ännu härligare.
Var hade jag varit om inte mina föräldrar stöttat mig till att spela instrument? Om jag inte hade gjort den där osäkra nattringningen, hade jag då haft två fantastiska och underbara barn? Om jag varit sjuk den dagen mässan i Karlstad var, hade då min firma någonsin sett ljuset? Vad hade hänt om jag inte gått på den där kräftskivan? Ingen aning!

Det jag däremot vet är, att jag är otroligt tacksam över alla fina människor jag har i mitt liv. Ni alla är guld för mig! Tack!”

4 reaktioner på “Närmare än du tror – Kristoffer”

  1. Mycket fint skrivet! Alltid intressant att få ta del av människors val i livet! Tack för att jag fick kika in i ditt liv! ??

Lämna ett svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.