För några år sedan så tänkte jag om folk som gjorde samma sak år efter år – att det minsann var ett rätt tråkigt liv. Får man ändra sig? 🙂

Förra hösten så hoppade vi med på nåt som heter Bluescruise. En ”kryss” på nästan 24 timmar, till Åland och tillbaka. Skitkul! Hur mycket musik som helst oavbrutet nästan hela tiden. Sanslöst god mat, och ett litet glas vin. Eller två…eller… 🙂

Och för några veckor sedan åkte vi igen 🙂


Jag har den djupaste respekt för resor på vatten. Tycker det är rätt obehagligt, och är inte så kaxig när det gungar för mycket…..Men på denna båt har det funkat kanonbra!


Stockholms skärgård är sanslöst vacker, och att se alla hus på öarna gör mig nyfiken på en skärgårdsluff. Jag vet att det finns sådana resor.. 🙂

Under lördagen uppträdde en kille som heter Si Cranstoun. Han var ruggigt bra, och musiken han spelade drog åt ”swinghållet”. Han var denna resas behållning. Lätt!
(Han är med i vår bluesbok, och när vi skulle gå av båten i Stockholm kommer han och går förbi mig, stannar vid bilen bredvid och skriver autografer. Kanontrevlig. Hade jag någon bok med mig? Nope. Hade jag någon penna? Nope. Drog jag en ramsa eller två? Jupp! 🙂 )


När Caroline af Ugglas var i Åmål var jag stup stollig på henne. Inte still en nanosekund, och att få en vettig bild på henne kändes omöjligt. Ändå var det på henne bilderna ”satt” 🙂
Jag har heller aldrig förstått mig på de som gillat henne som artist. Vad är det hon har, som får alla att bli lyriska? Det har undgått mig helt och hållet. Tills detta års bluescruise. NU förstår jag vad alla andra gillar. Helt plötsligt var det som att hon sjöng direkt till mig….


Tilt photogroups favorit Lisa Lystam ihop med bland annat Roffe Wiktström. Varför hon är vår favorit? Kameran älskar denna tjej, och det är bara att stå och vänta in, de bra bilderna kommer oavbrutet. När vi valde ut bilder till vår bok hade vi osunt mycket bilder på denna tjej. Så många att vi funderade på att ge henne en bok med bilder bara på henne 🙂


Ingen artist – bara läckert skägg 🙂


Det blir faktiskt ofta läckra bilder när folk tar selfies – det är nästan så att man får lust att göra ett eget litet projekt bara med sådana här bilder.

Fast det blir inte något av det, i alla fall inte 2018. Då har vi en hel del annat att göra – dokumentationen av ”Åmåls 375-årsjubileum” tar ju fart då. Vi är 4 arbetsgrupper som har ungefär 40 evenemang var, under ett helt år. Åmålsborna kommer att få vara med om mycket kul. Och faktiskt vi också.. 🙂

Fast i oktober tar jag nog lite ledigt – för att åka på bluescruise… 🙂

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.