Livet kan förändras snabbt för oss alla – och det kan ske på så många sätt. I regel så gillar man väl de förändringar som man själv tar initiativet till. Sedan kommer förändringarna som man inte kan hjälpa, där livet bara slår till, hårt och obönhörligt – då får man försöka hänga med.
Vi har även haft en årstid där det förändrats mycket runt oss. Där vi gått från grönt till gult, till naket… 🙂 För ett par veckor sedan var vi ute och fotade till vår nästa bok som kommer att handla om ”Åmål förr och nu”. Otroligt roligt att fota Åmål med helt andra ögon! Jag snurrade faktiskt runt i centrala Åmål och letade efter ett hus som jag inte kunde hitta på nåt sätt. Tills dess att jag fick se huset bakom 🙂 Då begrep jag! Huset, som jag trodde var kvar, var rivet – men det var ju bara att fota det nya huset Vi har alltså gått med gamla vykort över Åmåls centrum, och försökt att hitta samma motiv som det ser ut nu. Tro mig, vår stad har förändrats massor!
Man skulle kanske tro att denna form av fotografering är enkel, men det är den definitivt inte. Det är kanonsvårt att få samma vinkel på bilderna, som på vykorten vi utgår från.
( I en del fall har man även byggt nya broar, så där har jag fått testa hur vig jag egentligen är. ”Göööörvig”, om ni frågar mig 🙂 )
I alla fall 🙂 🙂 🙂 Somliga vykort är från samhällena runt Åmål, så en lördagseftermiddag stack vi ut för att fixa de sista bilderna. Det var nog tänkt att jag skulle fota ytterligare en hög bilder, men jag spelade faktiskt ut kortet ”jag läser på Linnéuniversitetet och hinner inte fixa mer bilder” 🙂 Sedan fotade jag det jag ville, och blev mer än nöjd!
”Fengersfors by the sea” 🙂 Denna plats är så himla vacker! Inte bara här runt vattnet, utan omgivningen också….
Vände man huvudet åt andra hållet såg det ut såhär. Visst är det här ”krispigheten” som man får av björkar helt underbar? Det känns nästan som att man kan ta på löven och få dom att vittra sönder….
Och sedan kom de då – bilderna som jag fått en nytändning med….
Om man får både träd och skakisar i en och samma bild, får man pluspoäng då? 🙂
Det här är nog en bild som kommer att hänga med bra länge inför ”årets bild”. När jag väljer ut det fotot, så går jag inte en sekund på hur tekniskt bra den är, utan endast magkänslan. Av denna får jag ”goaste magkänslan” 🙂 (Jag visade denna för Terje, överlycklig över att ha en skakis som ”satt som en smäck”, och fick ett enkelt…jaha, okej? 🙂 ) Han får minsann inte se några mer bilder 🙂 🙂 🙂
Fel svar Terje 🙂
Jag undrar om inte hösten är den mest ljuvliga årstiden att fota på. Det är så starka härliga färger, och inte bara ”den gröna mattan” som trädens alla löv kan bli på våren. Det är också lättare att få djup i bilderna under denna årstid eftersom det är sådan skillnad på löven och träden. Så – nu har jag ett härligt lager med bilder inför vintern!