”Vem är jag egentligen? Vad visar jag för omvärlden och hur känns det på insidan?
Är just nu i ett fantastiskt flöde i livet – både yrkesmässigt och personligt! Skulle kunna säga att livet verkligen leker – och jag leker tillbaka! Vi dansar tillsammans – livet och jag! För det mesta känner jag en alldeles fantastisk kraft inom mig, som om jag är kapabel till vad som helst! Lyckligtvis har jag en väldigt stor tilltro till att saker och ting blir precis som de ska. Det är nog denna tilltro som ”räddar” mig när jag störtdyker… Inte ner i ett depressionshål eller så, men ganska långt ner i ett slags grådaskig apati där jag helt tappar tron på vem jag är eller att jag på något enda sätt skulle ha något att tillföra tillvaron… och med en rädsla att jag snart blir upptäckt och avslöjad… som en som inte vare sig kan eller vet nånting…
I detta läge har jag väldigt svårt att ta in omgivningens kärleksfulla och väldigt fina uppmuntran och försäkran om min betydelse, förmåga och kompetens…
Vet inte om epitet som ”prestationsbaserad självkänsla” och ”högkänslig person” egentligen spelar någon roll, men jag tänker att om det finns ett slags etiketter som beskriver det jag upplever så kan jag öka min förståelse för mig själv så är det väldigt bra…Om jag förstår mig själv något bättre kan min acceptans för mig själv och min självkärlek öka. Då kan jag bättre klara att älska mig själv – mer helt och fullt. Med mina egenskaper och förmågor och OCKSÅ med mina svagheter och skavanker.
I de lägena – när jag känner hur självkärleken bara växer och pirrar inuti mig kommer känslan tillbaka: Allt är möjligt – jag vill och vågar allt! Oket och dimman lättar och jag kan se hur min själs sol skiner igen!
Uttrycket ”starkskör” används i boken ”Drunkna inte i dina känslor”. Min hjärna skapar genast en bild som jag kan känna igen mig i: en blandning av Superwoman och Knyttet. Det blir på nåt sätt mer begripligt att jag ena stunden kan känna mig totalt ”Invincible” och i nästa som ett litet ”ynk” som inte ens tar sig ur soffan…Poängen, som jag ser det, med denna bok är att skapa en förståelse för att EN människa faktiskt kan vara BÅDE OCH. Ett uttryck som jag alltid har älskat! Varför måste jag välja? Och nu kan jag se hur det stämmer in på mig: Jag är en BÅDE OCH-person!Det är lätt att tycka om mig själv när känslan inuti är stor och stark, och fram tills nu har det varit svårt att tycka om mig när jag är det lilla ”ynket”.  Jag har haft så mycket skam- och skuldkänslor kring mitt lilla ynk… Hur kan jag klaga eller på minsta sätta vara missnöjd med tillvaron eller mig själv? Jag som har det så bra! Som mina föräldrar sa när jag var barn och för en gångs skull klagade på maten: ”Tänk på de svältande barnen i Afrika!” Men mina sorger och bekymmer är just mina – oaktat hur de står i relation till omvärldens. Jag behöver få vara liten och känna mig riktigt ynklig en stund – sen går det ju över.”

2w3a8474-kopiera

 

 

 

4 reaktioner på “Närmare än du tror – Annica”

Lämna ett svar till Ulrika thoressonAvbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.