När jag satt och letade bilder till förra inlägget, så hittade jag många bilder jag hade glömt..(och en massa skitbilder också 🙂 ) Nästa gång det regnar, så påminn mig om att jag har två externa hårddiskar som behöver rensas – ordentligt! Jag förstår att man kan ta några extrabilder ”omutifallatt”, men 10 av varje????! Jag satt i alla fall i ett par timmar och bara njöt av vad jag hittade! Insåg hur mycket jag hade glömt, och hur mycket jag har varit med om.
Jag insåg också nåt annat. Det är möjligt att jag tar bättre bilder nu än 2009, men jag hade en helt annan fotoglädje då än jag har nu. Det var då man kunde gå in i riktiga fotokoman. Jag hamnade ju till exempel i köket en hel decembermånad och fotade makro. Grannarna vi hade i huset var också vana att se mig ligga på alla fyra och fota droppar i gräset tidigt på morronen. Man blev liksom inte trött på fotandet, utan kom bara på mer idéer – som man dessutom genomförde. Inget var omöjligt! Jag ska tillbaka till den känslan!
Jag hittade också bilder från 2010 när jag och Terje firade silverbröllop. Vart vi gjorde det? På Segerstads naturområde strax innan Karlstad. (Det där med att fira sådana dagar på det gängse sättet är liksom inte vår pryl, om nu någon hade trott det 🙂 )
Vi drog alltså till ”Sola i Karlstad”, och hade en helt suverän dag pingsten 2010.
För ett tag sedan skulle Terje till Karlstad och jag följde med. På vägen hem så föreslog han att vi skulle åka in till Segerstad – ja, för fasen! Jag gillar stället!
På vägen dit så var det lite oroligt väder 🙂 Hörde av mina arbetskompisar som hade sitt löppass den dagen att det regnade lite i Säffle den eftermiddagen. No shit…..hihi…
Även om jag försöker hitta tillbaka till den gamla känslan, så känns det gott att bryta ny mark på sättet jag attackerar bilderna….
Så kom vi då ut till själva området. Ni måste åka dit, för det är verkligen så himla fint! Framför allt så är själva området så bra efterhållet. Tydligt uppmärkta stigar, och rent och snyggt. Och ja, ett träd eller två.. 🙂
Och alltså…det här med ”skakisar” är ju bara så jag. Jag kan försöka lura mig med att mitt fotograferande utvecklas. Men det är det här som ger mig energi!
Jag vet att folk tycker att det är snudd på otäckt att se på dessa bilder, men inte jag 🙂 🙂
Ingen bild blir ju den andra lik…
Vi gick omkring på stället ett bra tag. Det var inte nån vidare värme, så det gällde att hålla igång. Men det var så skönt att bara gå. Tjöta en stund, stanna och fota, tjöta lite till. Njöt faktiskt en hel del av detta. Man får liksom en dos livskvalité mitt i veckan!
Vi var i princip helt själva, och det gjorde att man lätt kunde ta ut svängarna – och man kunde liksom fundera i lugn och ro på sitt bildtänk!
Det kanske inte är så upphetsande för er att se dessa bilder, men det är desto mer upphetsande att ta dom kan jag säga.. 🙂
Har ni sett hur spindelväv blir när det blåser? Det ser ut som ett helt färgspektrum – och har man tur så blir bilderna så jäkla läckra!
Nu blev inte denna bild som jag hade tänkt mig, men har lovat mig själv att jag ska gå till anfall mot ett spindelnät med makrot! Då ska ni få se på grejor!
Favoritbilden för dagen då? Överraskande nog är det inte bilden på den otroligt läckra karln i början av inlägget…Sorry Terje 🙂
Nej, det blev denna bild…
…egentligen är den helt fel…Det går inte att fota rakt in i solen. Kompositionen är fel. Men det spelar ingen roll, för ibland är det känslan som styr. Och när jag fick se denna vy fick jag hjärtklappning…
Annars då? När detta inlägg går ut har jag avslutat ett engagemang som tagit en hel del energi. Ibland får man sätta punkt, och det har jag gjort. Känns befriande. Har bestämt riktningen inför hösten, men först ska jag hämta hem min energi.
Och jo, jag har förresten sökt till Höstsalongen på Fotografiska. Ni kan väl kanske hålla en tumme eller två… 🙂 Det kommer att behövas, jag har inte en promilles chans att klara det, det var därför jag sökte 🙂 🙂 🙂 🙂 🙂