Förra julen (det låter det.. 🙂 ) tänkte vi testa på en ny tradition. Att resa bort dagen före julafton. Vi har ju hört en hel del om julmarknaden på Liseberg, men egentligen aldrig känt oss sugna på att åka dit. Men i år fick vi liksom anledning att slå två flugor i en smäll.
Man drog faktiskt efter andan när man kom innanför området. Det är mycket lampor alltså, och himla svårt att skildra!
Den här bilden är så himla rörig, och jag älskar den.. 🙂 Det var faktiskt att ta i, men jag gillar den.. 🙂
Jag har otroligt dålig disciplin på att använda mitt stativ. Tycker det hindrar mig, och efter att ha sett bilderna jag tog härifrån så lovar jag att skärpa till mig. Det gör skillnad när man använder. Väldigt stor skillnad! Vädret var lite dåligt denna kväll. Jag blir lätt rätt uttråkad, men såg framför mig hur läckra attraktionerna skulle bli med lång slutartid. Det blev dom 🙂 Och de hade blivit himla mycket bättre med stativ….
Detta kort hade till exempel blivit mycket bättre med stativ, men istället väljer jag att se att de små ljuspluttarna ser ut som hjärtan…
Även om bilden är lite rörig, är det lite imponerande, eller hur? Det är närmare en halv miljon lampor igång under denna månad…
Träd och oskärpa. Då blir inte livet så mycket bättre. Jag förstår att det egentligen blir roligare för dig som läsare att se skarpa kort. Men mitt hjärta brinner för ”skakisar”, det är bara så…
På vägen tillbaka till hotellet, så tog vi en rulltrappa upp mot ett ställe med julprylar. Rulltrappan var himla brant, och jag var inte speciellt kaxig när jag åkte. Visste precis hur jag ville att bilden skulle se ut, men det innebar att jag var tvungen att släppa tag med händerna. Tog mig en stund att samla mod. Men till slut så…på vägen ner. (Troligen lättare att ramla framåt än bakåt.. 🙂 ) I alla fall, denna bild fick mig att le resten av kvällen!
Julgranen på vägen ut. Inte alls pillad med i photoshop. Sådana här stjärnor får man helt naturligt – not.. 🙂 Fräckt blir det i alla fall på rätt bild!
Funkade det att resa bort då? Not really… Jag älskar att åka iväg med Terje. Vi hittar alltid nåt att spinna loss med. Vårt gemensamma fotointresse triggar oss, och gör att vi upplever massor. Så egentligen är idén att resa bort inte dum alls. Men känslan som sitter i hjärtat? Den sitter där vare sig jag är i Åmål eller Göteborg. Det måste jag kika på till nästa år. Jag är ju ”lösningsfokuserad” som det så fint heter, och finner mig inte i att hjärtat är tungt. Det måste finnas en lösning – och den tänker jag hitta.
Men att åka bort med Terje är något av det bästa jag vet, så det blir det mer av!