Vi har en oerhört duktigt kille i Åmål, som heter Daniel Larsson. Det är han som målat graffitiväggarna som jag bloggade i mitt förra inlägg. När vi träffades pratade vi lite om vad han skulle ha på ”sista väggen”. Jag tror att han funderade en hel del på vad han skulle ha som avslutning. Så kom jag ner, fick se denna vägg och blev sååå glad! Denna vägg sitter som en käftsmäll i både ”själ och hjärta”!

Jag älskar symboler med många undertoner, och vad är då bättre än denna?

-4885
Symbolen för kärlek och för gemenskap….!

Musiken är en av sakerna som förenar mig och Daniel, och under helgen har den förenat tusentals människor i vår pyttelilla stad! Så vad är mer passande än att ha detta backstage vid terminalen? Jag älskar att han gått utanför gränserna, för det behöver många av oss göra på mer än ett sätt. Gränslös kärlek…!
Om jag fick önska något är det att fler skulle få möjlighet att se vad han gjort! Lyft fram dom – och spika dit nya väggar bakom terminalen!
(Så kan han få måla på nytt 🙂 )

Tusen tack Daniel för att jag fick följa dig, och att jag fick komma backstage och fota sista bilden. Betydde mycket för mig att få ta detta ”i mål”…!

Nu ska jag återgå till bilderna från bluesen. Massor att gå igenom. Till helgen kommer bilderna i denna blogg. Sen kommer jag att ta kvällen. Tidigt….mycket tidigt….! Gonatt´ gott folk! 🙂

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.