I dagarna är det 32 år sedan vi förlovade oss. 2015 är faktiskt året vi firar pärlbröllop (30 år). Fint ska det va´… !

Min äkta hälft och jag träffades i oktober 1982 precis dagarna innan han skulle åka till Cypern på FN-tjänstgöring. Vi fick två helger ihop, sedan åkte han iväg på ett halvår. Just då kändes det riktigt hårt. I efterhand är det nog kanske det bästa som hänt. Vi fick ju liksom testa om det höll ”med en gång”…
På julen kom han hem på besök till mig. Var alldeles svett, jag kunde ju inte laga mat ju! I en vecka skulle han vara hemma, såg till att jag lärde mig att laga sju middagar – sen kunde jag vara lugn 🙂
I februari åkte jag ner till Cypern och hälsade på. Där köpte vi våra förlovningsringar. I april -83 när han kom hem förlovade vi oss. Vid det laget var min kära mor lite svett….”Maria, man behöver inte göra ALLT på en gång!” 🙂
1984 föddes en underbar liten tös, och 1985 gifte vi oss.

Varför vänta när allt känns rätt?

003fs
Visst är det vackert med män i uniform? :-), han är allt bra go´den där Olsen! (Bilden är från flygplatsen i Larnaca.)

(Lite extra info… Jag har byxor i skinnimitation på mig på denna bild. När Susanne var några år tog jag på mig dessa när vi skulle på fest. Susanne tittade på mig och sade: ”Mamma – ska du ha gallonisar på dig???” Behöver jag säga att jag snabbt gick och bytte? 🙂 )

Kommentera