Jag gillar inte att vara i centrum. Känner mig obekväm då. När jag utsätts för dessa situationer så gör jag det förstås ändå, skulle misstänka att de som känner mig sitter och gapar nu. Jag ger nog inte direkt intrycket av att jag är blyg…. 🙂
Men jag tror det helt enkelt är så att jag bara går in och bara ”kör” i dessa situationer, är alltså inte direkt nåt nervvrak – långt ifrån! Men min hemmabana, det är det då inte!

Det har dock funnits situationer då jag känt mig riktigt obekväm i offentliga situationer. En sådan kommer jag visa idag.
Jag spelade klarinett under mellanstadiet. Gillade det inte. Hade en försupen lärare som inte direkt mådde bra under lektionerna för att uttrycka det milt. (Ramlösa och skakiga händer varenda lektion bland annat.) Man kan nog lugnt påstå att lusten att spela klarinett fanns mer hos min käre far, än hos mig… Han älskade ju musik, och hade själv inte fått chansen.
Jag övade lite, eller aldrig, och kunde sällan min läxa när jag skulle ha lektion. (Ni ser redan vilken dålig kombo detta är va´?)

Så kom då dessa större högtider när det var så käckt att någon kunde uppträda för släkten. Det blev moi som gjorde det. Avskydde varje sekund. Kunde inte spela ju, avskydde att vara i centrum. Jag drog så fort jag kunde.
unnamed
Skulle tro att Ulrika som käkar på ljuset har långt mycket roligare än mig här.

Tycker jag synd om mig själv? Nix. Har jag tagit skada? Nix. Är jag bitter när jag skriver detta? Nix?
Men klarinetten är såld sedan länge….! 🙂

2 thoughts on “#throwbackthursday

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.